Nr 46 - Oktober 2015

Besök i några av Europas modellaffärer

Skulle man vid tillfälle befinna sig på Centralen i Nice kan man ta tåget till Cannes och prova sin lycka som filmstjärna (om inte bäst-före-datum passerat) eller åt andra hållet via Monte-Carlo om man vill spela på roulett och fortsätta med vinsten (?) till järnvägsknuten Ventimigla på den italienska sidan. Passar ingetdera går man nedför boulevarden söderut mot medelhavet och tar till vänster vid varuhuset Lafayette efter ungefär tio minuter och fortsätter i samma riktning lika länge tills man ser skylten MODELLISIMO. Det borde i varje fall passa de flesta modellintresserade!

Då jag rest mycket i Västeuropa det senaste året och sett en del intressant för den spårbundne skulle jag kortfattat vilja berätta om detta med några axplock här och där. Besöker man någon del av England eller Skottland är det all idé att se sig omkring efter olika muséer och modellaffärer, även om engelsmännen i det senare fallet har lite annorlunda skalor än de vanliga. Kommer man t. ex. till York finns inom gångavstånd från centrum ett järnvägsmuseum väl värt att titta på under en eller ett par timmar. Det innehåller det mesta av lok, tenders och vagnar från järnvägens linda fram till våra dagar. Inträdet är dessutom ganska billigt (gratis!) och tar man så lång tid på sig att man blir hungrig så finns det även en skaplig restaurang.

Innan man kommer så långt österut kanske man passerat Skipton. Varje lördag hålls marknad med ett varierat utbud av diverse onyttigheter. Ser man sig omkring finns i det nordvästra hörnet av marknadstorget en liten skylt som säger ”Model Railways” och pekar inåt en gränd. Här möts man till synes av en väldigt liten butik, men den innehåller allt i modell- och materialväg för byggaren av järnväg och tillhörande landskap.

I bad- och underhållningsstaden Blackpool finns Brooks alldeles intill The Blackpool Tower. Den kombinerade affären och muséet tog sin början för åtskilliga decennier sedan då en nu 90-årig man började samla leksaksbilar, soldater, tåg och mycket annat.

När man går in genom entrén möts man av Dinky och Corgi Toys leksaksbilar som för oss som lekte med sådana på 1950-talet är som att komma in i barnkammaren igen. Längre in i butiken finns allt i modellväg, RC för det den passar och modellbilar i olika storlekar och mycket, mycket mera. På ovanvåningen finns ett privat museum med järnväg, bilar, tennsoldater, dockor, flygplan och så vidare som de vänligen lät oss titta på ostörda så länge vi ville.

Tyskland är som bekant ojämförligt störst när det gäller olika sorters skalmodeller och det märks särskilt för de som inte intresserar sig för de allra vanligaste modellerna. I landet finns flera butiker som specialiserat sig på att ha större lager av både 1:87 och i sammanhanget udda 1:50. En av de bättre (som verkligen tar ansvar för vad de levererar) är Fritzes Modellbörse i Delmenhorst.

Befinner man sig i Bremen är Delmenhorst inom räckhåll. Det är i mångt och mycket en sovstad något ute på landet och med tåg kommer man dit på ca. 20 minuter och åker sedan vidare med buss lika länge för att komma till butiken. Den mödan är väl värd. På ytan verkar lokalen ganska anspråkslös, nästan så att man tror att det är en bilaffär, men inuti finns ett större rum för samlaren av kringutrustning för skala 1:87 vad gäller det mesta som tillverkas i storleken.

Här kan den intresserade göra fynd även om inte priserna är de lägsta i Tyskland och att huvudinnehållet i butiken är 1:50-modeller. Något av det stora 1:87 utbudet finns att se på nätet.

I Nice finns Modellisimo som ursprungligen var en betydande ”järnvägsaffär” men likt många andra fått anpassa sig till RC och drönare för att överleva. Vid mitt besök provflögs en drönare så nära den kund som önskat demonstrationen att vi långa och långhåriga trodde att dess tre propellrar skulle klippa oss samtidigt.

Affären i Nice har modellbilar, företrädelsevis moderna franska i 1:43 och lite på entreprenadmaskiner. Här fanns likt många av de shops jag sett i England allt för den som bygger lok, järnväg, landskap med mera.

Det vore roligt för oss modellintreserade om alla ni som reser med tåg (!) eller per cykel (?) någon gång hade med er kameran för att ta några bilder på det ni ser och sedan med några få rader kunde berätta om de spännande modellupplevelser ni varit med om på vägen.

Text & foto Kent Boström

Ruston-Bucyrus 19-RB

I Skipton inhandlades denna universalgrävmaskin som det hette förr

De kallades universialmaskiner eftersom basmaskinen kunde utrustas med upp till tio olika aggregat för grävning, lastning, lyft, pålning o.s.v. Just den här modellen är intressant för oss gamla maskinister för att den hade sitt ursprung i amerikanska Bucyrus-Erie. När de etablerade sig i Europa 1930 var det med det samägda företaget Ruston-Bucyrus. Det ägdes till 51% av amerikanerna och till 49% av grävmaskins- och motorföretaget Ruston & Hornsby.

De sistnämndas idé var att med R-B få tillgång på nya konstruktioner och ordentlig skjuts av motorförsäljningen. Till en början var det en gynnsam kombination för engelsmännen, men blev på slutet en nackdel, då motorutvecklingen inte hängde med tidens krav. Den amerikanska typen 19-B kom 1936 och var många år före sin samtid. Utseendemässigt stod den sig ända till 1970 när tillverkarna bytte teknik (hydrauliken gjorde sig gällande då), medan engelsmännen gjorde sitt eget maskinhus till modellen och satte in sin lågvarviga diesel, vars ljud närmast påminde om de tändkulemotorer som satt i fiskebåtarna förr.

Fram till och med 1955 såg 19-RB ut som ovan och när formgivningen följande år ändrades använde man B-E:s original från 1936, som alltså då var tjugo år gammalt och fortfarande ett av de modernaste i branschen. Corgi tillverkar den här för tågskalan 1:76 och den är där närmast tänkt som last på en ordinär järnvägsvagn. Därför hade de gjort en sinnrik dragning av linorna med en enda lina som skulle möjliggöra att bommen kunde sänkas inför transport, men som inte liknade verklighetens maskin på något sätt. Därför fick linorna dras om och det var rena sömmerskejobbet. Skalmodellen finns som höjd- och djupgrävare samt som kran och skimmer (skumskopa på svenska) sedan 2010.

Text & foto Kent Boström

Nya bilar

Förr oss som ofta hamnar i terrängen är det bra att ha en 4-hjuldriven Land Rover med 88” hjulbas (den näst kortaste). ”Jeepen” köptes i Blackpool och är från tillverkaren Oxford Die-Cast, som enligt uppgift håller till i en av Dinkys gamla lokaler i västra England och sysslar med import från Kina

Austin A 30 var en gång på 1950-talet drömbilen för många med mindre plånbok och otroligt nog var den försedd med självbärande kaross redan ifrån början. Tillverkningen av sedanen upphörde 1962 men skåpbilen fanns kvar till 1968 för i första hand småföretagare med plåtsidor i stället för sidorutor.

Royal Mail beställer med jämna mellanrum bilar ur den engelska historien och kanske är det framkomligheten för posten som spelat roll här. Modellen kommer också från Oxford Die-Cast och de kostar vanligtvis mellan £2 – 4.

Text & foto Kent Boström