Reflösa Weckoblad
Nr 12 - 15 augusti 2005
Osby i Skåne - ett spännande utflyktstips
Även lilla Osby kan vara värt ett besök! Bakom fotoaffären Studio SOS i Osby döljer sig ett sevärt fotomuseum. I husets museikällare finns förutom över 1000 kameror även en meccano utställning och en del äldre modelltåg i HO. Under ett besök i juli berättade museets skapare och tillika fotohandlaren Sven-Olof Sundin i 1,5 tim: Om Dauguerres fotografiska patent från 1839, Thorn-Pickard reseträkamera anno 1900, Leica modell B Dial tillverkad 1928, Canons första digitalkamera från 1975, Mekaniks metallbygglådor, Mecanics modelljärnvägar mm.
Meccano utställningen innehåller en del Märklin men framförallt Mekanik som tillverkades i Osby 1946 till 1958. Tillverkaren av Mekanik Hedbergs Verkstäder importerade också tågmodeller från Liliput vilka såldes under namnet Mecanic modelljärnvägar. I samlingarna finns fyra lok och femton vagnar från Mecanic, däribland SJ:s ellok litt. F.

Fotomuseet i Osby ligger nära stationen på Esplanadgatan 5 och har öppet sommartid kl. 17.00-19.00., inträde 35 kr. Gå direkt in i fotohandeln om du kommer före kl. 18.00.

Länktips: www.fotomuseetiosby.nu/frames.html

Besöket på fotomuseet kan förstås kombineras med Brios lekomuseum, mest attraktivt för barn. Vid en jämförelse slår fotomuseet och Sven-Olofs engagemang för fotokonsten Brio med åtskilliga leksakstågslängder.

_ _
Bredvid Osby station finns en gammal kran som användes för att lyfta svart diabas ombord på järnvägsvagnar. I Osby kommun har det brutits sten sedan 1870-talet. Idag är det mera fråga om turistindustri än stenindustri. För turister marknadsförs detta som ”Stenriket” med ”det svarta guldet” och jämförs med guldrushen i Klondyke. ”Stenriket” har caféer, restauranger, konstnärsateljéer med butiker, vandringsleder, stuguthyrning och guidade turer. Ännu ett exempel på att industrisamhället omvandlas till ett samhälle där upplevelseindustrin har stor betydelse. Det hela är så företagsamt att man skulle kunna tro att Osby låg i västra Småland.
Text och bild: Anders Lindholm
Tycker du att bilderna är små, klicka på dem så blir de större.
Väghyvel, - en liten byggsats i H0
Modell
På Intermodellbau i Dortmund hittade jag en sak som jag bara inte kunde motstå trots det förhållandevis höga priset 48,50 euro. Det var en liten vitmetallbyggsats av en väghyvel tillverkad av GHQ i USA. Modellens förebild, fabrikat/typ, anges inte, men den ser ut som en typisk maskin från 50 – 60-talen med mekanisk reglering av schaktbladets läge. På nyare maskiner görs det vanligtvis med hydraulcylindrar.
Bygge
Den medföljande byggbeskrivningen på engelska är detaljerad med text och bilder och fullt tillräcklig som vägledning vid bygget. De gjutna delarna har mycket god passform och kräver obetydlig rensning och spackling. Nu är det ju emellertid så, att lite måste man ju ändra/förbättra. I detta fall blev det en delad bakaxel som medger att hjulen kan vicka vertikalt som på förebilden. Vidare kompletterade jag med strålkastare framtill och fotsteg under hytten. Hyttens sidofönster filade jag ut ur transparent plast ett och ett med lätt passning. Det tar lite tid, men det blir snyggare så. Rutorna fixerades vid monteringen med Humbrol Clearfix.
Som vanligt är det målningen som slutgiltigt "gör" modellen, speciellt när det gäller vitmetallsatser av den här typen.
Jag har målat maskinen med Humbrol Gul 154 förutom däcken, som är mörkgråa, obs ej svarta. Den matta gula färgen är lätt att måla med pensel, minst tre tunna skikt för att det ska täcka. Till schaktbladet och dess kuggkrans använde jag Humbrol Metal Cote "Gunmetal" blandad med grått och ljusbrunt i varierande proportioner tills man hittar en nyans som man är nöjd med. Ytan poleras därefter med en mjuk tyglapp till önskad glans. När det gäller att återge ytan på slitdelar av stål såsom skopor och larvband på grävmaskiner, schaktblad på bulldozers och väghyvlar mm, är der tacksamt med delar av vitmetall. Kulören på den blankslitna metallen har man ju gratis, bara att slipa bort den tidigare pålagda färgen på de slitna ytorna med fint slippapper i slitriktningen. Baklyktorna målade jag med transparent färg Humbrol Röd 1321 på blankputsad metall med en liten klick epoxilim över som ser ut som ett kupat lyktglas. Slutligen "vädrades" maskinen på vanligt sätt med rost- och smutsfärgade pastellkritor.

Så var bygget färdigt så långt och det resulterade i en trevlig modell. Dock saknas grussträng-spridaren baktill innan den kan sättas i drift på grusvägarna runt Haringehed. Jag har ännu inte hittat någon gammal väghyvel som jag kan mäta och fotografera spridaren på och på så sätt få ett användbart tillverkningsunderlag. Om det är det någon av Weckobladets läsare som känner till en gammal väghyvel med spridare som man kan titta på, helst i Skåne, så meddela mig gärna via redaktionens e-post: bladet@lundarallarna.se.

Text och bild: Kjell Edvardsson
Bakaxelns konstruktion
Ögonen på skaft,
en nödvändighet på en väghyvel i Sverige
Baklyktor målade med transparent färg
Schaktblad och hytt med detaljer
Frågor eller synpunkter är alltid välkomna med e-post till bladet@lundarallarna.se
Tillbaka till startsidan
Till tidigare nummer